tisdag 14 oktober 2014

Äppelmos och stickningar. Dalarna gör varenda jävel till en tant.

När jag bodde i Hamburg avskydde jag när dagarna inte fylldes med någon aktivitet eller något som kändes lite mer äventyrligt än äta/sova/byta blöja i all evighet.
Men här uppe på mamma och pappas berg är det nästan det bästa jag vet när det är sådär stilla, lugnt och inte särskilt mycket spring. Att gå och handla lite mjölk och bröd kan vara ett tillräckligt stort äventyr när en inte har körkort och måste gå igenom ett militärområde med två barn i en vagn för att kunna ta sig till närmsta butik. Två timmar tar det dessutom för den som undrar, men då ingår lunch (KORVMÄBRÖÖÖ) och ett mycket noggrant testande av både varenda leksak i butiken och den ömma moderns tålamod. Fast jag har ju varit en jävel i köket idag också. Kokat äppelsirap, äppelmos, svingod soppa, stekt pannkakor och inte ställt till med en alldeles för stor katastrof. En jävligt gullig morsa har jag också varit mot barnen för dom har varit jävligt gulliga mot mig. (Att skrika och gorma på kvällen gills inte för då är varenda jävel trött, ok?)
Ja men vi börjar väl kanske fall in i någon slags trygghet här ändå. Då var det ju bara det här med att folkbokföra sig, hitta lägenhet, hitta jobb, hitta förskola, söka till högskolan, se till att jag kan dricka öl någon gång i veckan, skicka in de sista skilsmässopapprena och kanske börja motionera eller något liknande kvar då. Eller förresten, skit i det sista. Ett steg i taget va, jag har ju precis slutat röka efter att ha levt som heltidsrökare i Hamburg ett tag. Ja att feströka fungerar ju inte när tydligen varenda dag är en fest. Men nu snusar jag istället. Inte ett dugg bättre, fast det luktar mindre. Ett steg i taget sa jag ju.

Snart börjar min favoritkvällsyssla: sticka. Like a tant.




7 kommentarer: