fredag 5 september 2014

Jag ska hjälpa dig

Jag kände det först i magen, sedan kände jag hur det spred sig. Tog tag i hjärtat och flöt upp i halsen. Paniken. Ångesten. Attacken.
Jag satte mig ner och försökte andas och ta kontroll. Det finns tid och rum för allt, men inte det här. Inte nu.
Plötsligt sätter sig någon framför mig, tar mitt ansikte i sina händer och tittar djupt in i mina ögon. "Är du ledsen mamma?" säger hon och smeker bort tårarna från mina kinder. "Det blir bättre, jag ska hjälpa dig" säger hon. Denna stora lilla varelse. Mitt vilda lilla barn. Hon som lär mig allt om livet och allt om att kämpa. Hon som driver mig till vansinne ena stunden och skänker mig de ljuvligaste skratten den andra.
Hon hjälpte mig. Hon höll min hand och pussade mig på kinden. "Sssshhhhh" viskade hon till mig. Om och om igen. Sen var det över. Krampen i kroppen släppte och jag kunde andas igen.
Bredvid mig satt en snart fyra-åring som inte vet särskilt mycket om livet än men som verkar förstå så mycket mer än så. Dom där orden. Jag ska hjälpa dig. Det påminner mig om varför jag gör det här. Varför jag börjar om och varför jag vill bygga något nytt. För hennes skull. Och för hennes bror. För oss. Jag må vara ärrad för livet efter att ha förlorat deras far, men jag tänker aldrig förlora oss.


15 kommentarer:

  1. Barn känner verkligen av saker, det är otroligt. Så fint att ni kan finnas där för varandra. Lycka till med flytten!

    SvaraRadera
  2. Åh fantastiska små barn. Min lilla torkar mina tårar och hämtar sin mjukiskatt till mig. Kramar till er.

    SvaraRadera
  3. Så himla fint! Ni har varandra i detta och alltid! Kram

    SvaraRadera
  4. Fullkomligt underbart!

    SvaraRadera
  5. Vilken fin liten tjej du har. Sötaste Edit. Lycka till med flytten

    SvaraRadera
  6. Finaste lilla. Ni kommer att klara det här, och allt kommer att bli så bra. Ni är starka tillsammans.

    SvaraRadera
  7. Det var banne mig det finaste jag har läst sen' jag konfirmerade mig.

    SvaraRadera
  8. Hi there! Do you use Twitter? I'd like to follow you if that would be
    okay. I'm definitely enjoying your blog and look
    forward to new updates.

    My webpage :: blood type diet

    SvaraRadera
  9. Så fint. Ni har varandra.

    SvaraRadera
  10. Finns inte barnens pappa delaktig i barnen längre?

    SvaraRadera
  11. Sandra, jag grinar ihjäl mig. ❤️

    SvaraRadera
  12. Vilken fantastisk 4-åring. De är så kloka de små. Har nyss hittat hit till din blogg och vet inte så mycket ännu.. Men ska läsa på. Det verkar vara en sjuhelsikes resa du varit med om.

    SvaraRadera
  13. Som när C som treåring kom med Alvedon och sa "här mamma så du blir glad igen". Man går sönder lite.

    SvaraRadera