tisdag 22 juli 2014

Det här är hemma för mig

Igår reste vi. Tidigt på morgonen gick flyget.

Sen åkte vi tåg. Det var långt och svettigt. Men alltså barnen, vad bra dom är. Bästa resesällskapet och i princip inget gnäll eller bråk alls. Jag var mycket nöjd. Och lite förvånad också.

När vi väl kom fram till Falun var det någon som fick plötslig semester feeling. Bra där.

Det var ren lycka att träffa mormodern och morfadern igen. Och för första gången sedan jag flyttade härifrån kändes det som att komma hem. Det var längesedan jag kände precis så.

Barn har ju tydligen ingen känsla för det här med semester eller inte. Det är ju tidiga morgnar oavsett. Som tydligen ska spenderas på den daggvåta altanen. Inte mig emot egentligen.

Jag hade egentligen ett enda önskemål för Sverigeresan; att få svalka av kroppen i en kylig svensk sjö. Så det var det första vi gjorde. Vi hängde där vid stranden precis hela dagen och några av mina vänner kom och gjorde oss sällskap. Mina barndomsvänner dessutom. Det är så jävla fint att kunna berätta för dom att jag ska flytta hem, att vi kommer ses mer, att våra barn förhoppningsvis kommer lära känna varandra. Ja det känns verkligen bra att flytta hit igen.

Och vilken tur att jag har slutat upp med att hata och skämmas över min kropp. Särskilt på en badstrand.

När vi kom hem igen satt min farmor på altanen och väntade på oss med jordgubbar, paket och pussar.

Barnen har två nyupptäckta favoritsysslor här hos mormor och morfar. Den ena är att gå och plocka hallon i tid och otid, den andra är att springa stjärtnakna och kissa i buskarna. (De buskar som inte har några slags bär alltså) Båda aktiviteterna uppmuntras på lite olika vis.

Och så sover vi ihop här. Det gör vi ju oftast hemma också. Men det är något fint med att vi inte ens har en varsin säng att somna i och att vi måste somna ihop ibland. Det säger jag nu ja. Fråga mig om två veckor vad jag egentligen tycker om det.

7 kommentarer:

  1. Jag har sovit i samma säng med Junie sen januari nu. Ju mindre säng desto bättre får jag väl påstå.

    Min kropp har jag destovärre inte slutat skämmas över. Ber om ursäkt mest jämt för att jag är så smal. Säger det innan någon annan säger det numer. Intalar mig själv att det är lättare. I Thailand däremot var jag fri från de tankarna.

    Välkommen hem! <3

    SvaraRadera
  2. du har två så fina barn, som har en jävligt snygg morsa :) ha en bra sommar

    SvaraRadera