onsdag 18 juni 2014

Något att leva till

Livet just nu. Det blandas med ivriga samtal om lust och förväntan. Djupa kyssar farväl alldeles innan tågdörrarna stängs. Små barnhänder som slingrar sig in i mitt hår om nätterna. Barn som matvägrar och som testar gränser. Tvivel och tusen tårar inför framtiden. Dystra och falskt leende konversationer i hallen med någon jag har älskat. Vänner som tar ner mig på jorden och som lugnar mig. Ett kreativt kaos invändigt. Ständigt växande tvätthögar. Långa eftermiddagar i parken och havregrynsgröt till middag.
Det som saknas. Ett soundtrack. Jag har haft musik till alla kapitel i livet. Men jag har ingenting som passar nu. Ett uppbrott, en skilsmässa, krossade drömmar men inte alltför sårade känslor. Jag vill ha något som jag kan viga till den här tiden. Något jag om några år kan lyssna på och minnas. Med stolthet och med starka minnen. Depeche Modes singles 81-85 passar inte längre. Jag har testat men det är inte riktigt rätt. Snälla ge mig något att leva till.

2 kommentarer:

  1. http://open.spotify.com/track/3JNsUgZ458skVmDgQw0HsS

    http://open.spotify.com/track/4jQyWhah0Zxr95z0pZDWNd

    SvaraRadera
  2. http://open.spotify.com/track/1zkQJfNo2KpqqCKOOvWPF4

    SvaraRadera