söndag 29 juni 2014

Hipp hipp hurra

Edgar fyllde två år i lördags. En sån liten men så stor händelse på samma gång. Det där lilla sårbara livet som landade på mitt bröst för två år sedan är nu det kaxigaste och vildaste lilla liv jag vet.

Det var en emotionell och sentimental dag. Vi firade hela funktionella familjen ihop. Även om jag mest grät och rotade i det förflutna. Det är ju lätt hänt när en sätter sig ner och minns ibland. Men vi hade bra samtal. Ärliga och fina ord. Viktiga uppgörelser. Jag börjar känna mig friare för varje dag som går. Minnena kommer snart blekna och allt kommer inte kännas så starkt och svårt för alltid. Det är vad jag intalar mig själv i alla fall. För två år sedan var jag så säker på hur livet skulle vara och kännas. Så mycket har hänt sedan den där dagen för två år sedan när jag födde Edgar till världen. Kärlek och elände, allt i en enda stormig blandning. Om 10 dagar börjar vi om på varsitt håll. På riktigt. Och för alltid. Ärrade för livet.

3 kommentarer: