söndag 26 januari 2014

Hej kom och titta på min lördag!


Alltså sovmorgon. Första riktiga sovmorgonen på en oändligt lång period av alldeles för tidiga morgnar. Är det ett slut på den extremt mammiga fasen jag anar? Eller är det en början på en mer engagerad pappa fas? Hursomhelst. Jävlar vad skönt det är att få sova tills man vaknar av sig själv. Även om det är så tidigt som 08.30. Följt av detta. Lång frukost alldeles själv vid matbordet. Inga kladdiga barn, ingen social man. Bara jag och en liten bok.



Ja men sen hade jag ju hur mycket energi och lust som helst att engagera mig i barnens kreativa behov. Eller klistermärkescirkus. Beroende på hur en ser det.



Och detta! Jag blev lämnad alldeles ensam hemma med ett alldeles förfärligt stökigt hem. Ingenting kunde göra mig lyckligare. Jag liksom kvittrade när jag kunde både sortera saker, plocka upp högar, vika tvätt, skura toaletter, skura köket, dammsuga, dammtorka och moppa golvet alldeles ostört. Alldeles ensam. Alldeles underbart.



En kan ju i och för sig ifrågasätta det sunda i att börja baka med en mjölspridande toddler när en har ägnat en halv dag åt att städa. Men det var i alla fall vad jag gjorde när min familj återvände hem. Vi skulle baka semlor. "Ska du inte rulla bullar Edith?", "NÄÄÄÄÄJÄ, INGEN BULLA, PLATTA". Jaha, okejrå.



Sen åt vi middag. Rosa Prinsessfisk försökte jag lura i dem. Det gick dom ju inte på de små liven. Inte ens dinousariejävlarna verkade särskilt förtjust i maten. Så kränkt och kräsen grupp av individer i den här familjen. P.s. Remouladsåsen är fiskens viktigaste tillbehör hälsar britten.



Ah men sen då. Det blev ju några bullar ändå och vilket väl värt besvär det här med semlor är alltså.
Jag hade ju helt klart önskat att jag kunde gå in i butik och handla eländet, men här finns bara mett och matjesill att handla så besvärligt får det bli. Men värt som sagt. Väl värt.



På grund av mycket sen middagsovning för vissa drog kvällen ut lite på tiden. Lämpligast spenderades den i badkaret med lite målarfärg. Succé och elände på samma gång skulle en kunna säga.
Vilken fin dag det blev. Helt ändrade planer pga inställd träff med den enda tyska familjen vi känner här. Men det blev ju bra ändå tycker jag.

Med vänlig hälsning,
Livsnjutar'n85

1 kommentar:

  1. Älskar din blogg, är nog min favorit blogg, och jag läser måånga. Kramar/ ofrivillig hemmafru i London

    SvaraRadera