måndag 15 juli 2013

Äntligen framme

Vi reste i 10 timmar igår, ungarna och jag. Det var inte det roligaste jag gjort i mitt liv men ingen kräktes, ingen fick ett utbrott av större format och alla överlevde så jag får nog säga att det gick bra. Det krävdes dock en hel del mentala high fives för att jag inte skulle börja grina när flygvärdinnorna inte hämtade skräpet fort nog. Men nu är vi ju framme, i Falun. Här finns inga bagerier runt varje hörn så vad ungarna ska äta när det inte finns bretzels lättillgängligt vet jag inte. Falukorv kanske. Eller kaviar för Guds skull.

12 kommentarer:

  1. Jag är så imponerad så jag finner inte ord, medalj och diplom och en vecka på spa förtjänar du, MINST!!!

    SvaraRadera
  2. Här sitter jag och funderar över hur jag ska överleva en tågresa till Värmland ensam med kidsen nästa vecka. Det är ju en liten FJÄRT i jämförelse med vad du åstadkommit. Superkvinna där!

    SvaraRadera
  3. Instämmer med föregående talare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast du åkte till ett hus utan el, vatten, värme och golv! Det skulle jag aldrig göra.

      Radera
  4. Haha va? Det finns el, golv och vatten på gården!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha. Förlåt. Jag tolkade bara det där att du inte hade mottagning/internet som ett totalt nederlag i den moderna världen. Eller ja, så känns det för mig i alla fall när jag hamnar i den sitsen. Misär!

      Radera
    2. Fast utan internet och varmt vatten. Och kallt måste man hämta i en kran utomhus (om man drar in måste man ha avlopp). Och dass. Man måste koka vatten i en enorm kastrull för att diska och tvätta sig i bastun. Så rätt low key. Det finns ju internet men eftersom det är i Finland kostar det för mycket för mig.

      Radera