söndag 26 maj 2013

Sur och tråkig - det är jag

Idag fick jag sovmorgon. Ända till klockan åtta lyckades min kropp sova trots att skrik och panik var vakna. Bland det bästa jag vet är att ligga och dra mig en stund i sängen, alldeles ensam, och höra ljud och dunder från familjen på andra sidan dörren.

Jag gjorde mig en alldeles egen mors dag-frukost. Ja mors dag har ju redan varit här i Tyskland. Jag firade det bakfull i Toronto. Så någon särskild uppvaktning var det inte tal om. Smoothien gjorde jag av ananas, melon och kokosmjölk. Jag har i kokosmjölk i lite av varje jag lagar nuförtiden. Det är ju ungefär det godaste som finns.

Jag skyndade på ungarna och mig lite kläder så vi kunde gå till lekparken en stund medan det inte regnade. Det har nämligen regnat dygnet runt i 5 dygn nu så vid minsta lilla uppehåll passar en på att göra det en vill. Men båda barnen somnade innan vi ens hunnit halvvägs till lekparken. Så jag gick på promenad. Men det var så slitsamt och tungt. Men fint.

De här små barnen sov igenom 1,5 timmes promenad, 25 minuters kaffedrickande på bageriet plus lunchförberedelser. Ett hån mot nattsömnen är vad det är.

Efter lunch blev uttråkad och sur. Jag vill ju gå på museum idag. Men det ville ingen annan. Och lekparken var plötsligt inte aktuellt pga spöregn utomhus. Stod och stirrade på livet en stund. Såhär kan en ha det.

Ritade lite med Edith en stund. Men hon ville bara rita bajskorvar och ärligt talat, hur många olika slags bajskorvar kan kvinna rita egentligen? Idag 7 olika, sen fick jag nog och ritade regnbågar istället. Då blev den lilla diktatorn sur och skrek: "NÄHÄ, BAJS!" och ryckte pennorna ur min hand. Så jag städade lite...

...och tränade lite...

...och städade lite till.

Jag avslutade hela jag-är-så-uttråkad-att-jag-vill-dö-städningen med att vika tvätt. Högst upp på önskelistan just nu tomtejävel, är att fö uppleva känslan av att ha ren och vikt tvätt i garderoben som hamnat där av ren magi, inte av mina egen kraft.

Det är mycket bärande på bebis just nu. Bära hit och tillbaka och dit och sen hem igen. Han är så ledsen och sur för precis allt och ingenting. Här sitter vi i alla fall och väntar på att maten ska bli klar.

Hass gjorde dinkelpizza till middag. Jösses så gott.

Efter mat, bad och varm mjölk spelade vi lite boll. Målvaktsproffset där borta ropade "GAY MAMMA, BÅL!" Vilket betyder "Kom mamma, boll". "BOLL heter det onge" vrålade jag tillbaka.

Sen kom belöningen efter en långtråkig och surig dag - ett litet bad för mamman. Följt av en liten film som varken var bra eller dålig. Och nu ligger jag här i soffan och tänker att det är måndag imorgon. Kanske går jag på ett museum själv imorgon. Eller någon annan dag. Vi får se.

4 kommentarer:

  1. Tur att du bloggar så att saknaden efter dig i hemliga klubben blir lite mer uthärdlig! Älskar ditt sätt att berätta om livet.

    PS.
    Och så ser all mat som du fixar och lagar så himla god ut. Jag tycker t.ex. inte ens om att ha grönsaker på smörgåsen men ändå sitter jag jämt här och dreglar över dina frukostbilder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså jag saknar ju den hemliga klubben mer än vad jag trodde att jag skulle göra.
      Är så glad att du i alla fall läser!

      Radera
  2. du vet att din blogg är den bästa jag vet. Punkt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Men tack så mycket!

      Radera