söndag 28 april 2013

Om en söndag

Det var min tur att kliva upp med barnen i morse. Detta eviga uppstigandet innan det ens blivit ljust kommer driva mig till vansinne snart. När jag ändå var uppe tränade jag lite. "Sport med snorig toddler och klängig bebis" kallar jag träningen för. Denna hurtiga gen som plötsligt gjort sig påmind är jag inte riktigt bekväm med. Eller van vid. Jag måste till exempel leta efter träningsskorna jättelänge ibland. I morse låg dom på en klädhög i en barnvagn.

Innan klockan ens slagit sju hade vi tränat klart, ätit frukost och dragit fram målarfärgerna.

Jag lajvade årets fru mer frukost på sängen till maken. Med andra ord ett snällare sätt att säga "kliv upp nu, jag orkar inte mer".

Sen städade vi. Jag plockar och han dammsuger är hur vi jobbar. Nästan tio timmar den här veckan har jag räknat ihop att vi har städat. Utan att räkna in småplock och hänga och vika tvätt. Det är tio timmar olästa böcker, osedda tv-serier, omålade tavlor eller oskrivna ord. Kul. Verkligen.

Vi gick i alla fall på en promenad till slut. I nästan två timmar promenerade vi runt. Det gjorde ju inte ont i ögonen direkt. Hass verkar ha gjort det här till långpromenad till en ny hobby. Igår spatserade han också omkring i flera timmar. Ännu fler osedda avsnitt av valfri tv-serie tänker jag.

Så fort vi kom hem påbörjade Hass ett mastodontiskt långkok till middag.

Samtidigt som jag roade barn, tvättade och bytte lakan i allas sängar. Som den superhjälte jag är. Jag tycker om att bädda sängen fint ibland. Det blir sån kontrast mot hur övriga sovrummet ser ut.

Skabbig chick à la förråd har vi valt att kalla inredningsstilen vi strävar efter.

Middagen serverades till slut. Med kurrande magar satte vi oss vid bord. Människan jag är gift med var en gång i tiden militant vegan. Numera serverar han hargryta. Tiderna förändras. Jag uppskattade verkligen hans insats och hans försök. Men jag tyckte inte så mycket om det. Jag äter så sällan kött numera, (låt oss nu inte gå in på en köttdiskussion, jag grubblar tillräckligt mycket som det är tack) att det är som om min mun inte kan äta kött längre. Som om allt smakar fel. Jaha. Vinet var i alla fall gott.

En bra söndag ändå. Jag grät inte en enda gång och var glad i princip hela dagen. Men det kan ju vara min sanning. Tur att inte Hass har en blogg, då skulle nog en annan sanning komma fram. Synd bara att Edith fick feber på eftermiddagen och låg i soffan med glansig blick och ont i huvudet (ÄR DET HJÄRNHINNEINFLAMMATION??) resten av kvällen. Men hon ska ju ändå inte till Kita på flera dagar (pga såret i pannan som inte får bli smutsigt och blött) så det är väl lika bra att slå till med allt. Såhär ser det ut här ikväll. Smutsiga fönster som kanske kommer tvättas någon gång i höst, gurkplantor som behöver stöd och solen som går ner över Ikeabygget. Imorgon är det vardag igen. Men vardag och helg har börjat flyta ihop lite grann i eget-företag-tillvaron just nu. Med andra ord inte så mycket söndagsångest längre. Inte alls faktiskt. Bra grej. Leverpastej.

6 kommentarer:

  1. Vad mysigt det ser ut med såna promenader ändå. Med vatten och så.

    Jag tror att den där hurtiga genen är beroendeframkallande, det är därför du fortsätter :)

    Tack för att du påminner mig om att vi också har smutsiga fönster. Som skulle putsats för alldeles för länge sen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så tråkigt att putsa fönster, dom blir ju smutsiga på en gång!

      Radera
  2. Tycker så mycket om de här "hela dagarna i bilder"-inläggen. Ville bara säga det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men tack! Det är ju du som är min stora inspirationskälla!

      Radera
  3. Har du nån maskin eller vad är det för träning som en kan köra inomhus (antar jag?) och samtidigt passa barn? Frågar för att jag också vill kunna vara så effektiv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo dels har jag en roddmaskin som jag använder då och då. Men den låter en hel del så jag tror inte grannarna tycker om den 5 på morgonen. Då kan en leta efter bra träningsvideor på youtube istället. Jag tycker om Jillian Michaels!

      Radera