söndag 20 januari 2013

En annan dag

Med en sovmorgon i veckan är det ju viktigt att utnyttja den till fullo. Att kliva upp innan tio är ju egentligen helt uteslutet. Men kombinationen sovmorgon och två små men mycket högljudda barn är väl sådär sovmorgonsvänlig om jag ska vara ärlig. Jag klev upp strax efter åtta, då hade jag legat och lyssnat på Ediths sjungande och vrålande i ungefär en kvart. Fast åtta är bättre än fyra när Edgar hade sovit färdigt för natten.
Det bästa dock, all surhet försvann i sömnen. Inget surt, bittert eller sorgset någonstans. Däremot jubel och klang. Edgar, som bara sover två timmar åt gången visade sig ha en anledning för det. En liten envis tand har visat sig, och hans krypträning har tagit honom flera meter. Inte krypande dock, krälande och snurrandes däremot. Jaha. Hur ska jag göra nu för att för att få honom att förstå att han alltid kommer vara min bebis och aldrig någonsin kommer kunna vara något annat än just min bebis? Jag får fundera på det, kanske till och med sluta överbeskydda honom snart? Vi får se.

2 kommentarer:

  1. Edgar fattar inte alls att han är din lilla fågelunge. Han ba "här kommer jag!"

    SvaraRadera
  2. Precis så. Jävla frigörande känslor. Sluta med det.

    SvaraRadera