torsdag 17 januari 2013

Ännu en dag i en hemmafrus liv har passerat och kommer aldrig mer igen

Klev upp fyra imorse för att ett litet as till bebis ville kliva upp. Han somnade tio minuter senare i min famn, men då var ju jag redan klarvaken och allt kändes liksom förstört.

Sen vände jag på steken. Bort med skitnatten. Intalade mig själv att jag ändå inte tycker om att sova. Hela morgonen blev ett stort jävla carpe diem skulle man kunna säga.

Jag lämnade det stora barnet på dagis och tog med det lilla barnet på en präktig morgonpromenad. Jag fick skavsår efter halva vägen. Så fotriktiga var dom skorna med andra ord.

Hushållerskan i mig dammsög och skurade golven när vi kom hem. Denna gång utan att gråta. Istället sjöng jag, på tysk schlager. Hå hå ja ja. Man blir ju lite dum i huvudet av att bo här. Vek lite tvätt också medan den lilla bebisen som inte längre var ett litet as, övade på att krypa.

Sen kom tårarna hörrni. Ingen dag utan lite gråt är ett välkänt ordspråk för oss hemmafruar. Jag var så himla trött men bebisen, återigen ett litet as, bara vägrade sova! Tur att Hass var hemma och kämpade med vad som verkar vara århundradets mancold så jag kunde lämna över bebisen och sova!

Dagens höjdpunkt är att hämta Edith från dagis. Det sprudlande lilla energiknippet och jag åt mellanmål när vi kom hem i ca en timme pga bristande koncentrationsförmåga.

Sen uppstod religion. Barnen roade sig själva i barnrummet i en hel evighet.

Ja men sen var det ju bara helvetestimmarna kvar. Helvetet som uppstår mellan middag och läggning. Men jag höll ut och ingen grät. En liten succé i sig vill jag tillägga. Sen hörrni, så fort barnen somnat började jag göra en liten smörgåstårta bara. Den ska jag ge bort som födelsedagapresent imorgon. Kul och äventyrligt liv en har. God natt på er.

6 kommentarer:

  1. Det är under den där stunden mellan middag och läggning som man har Bamse på youtube!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min unge får titta på pingu.

      Radera
  2. Gråta när barnet inte somnar- en riktig klassiker här!

    SvaraRadera
  3. enlitendelavmig18 januari 2013 05:47

    din blogg är min verklighet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tråkigt att höra! Men kul ändå!

      Radera