tisdagen den 13:e mars 2012

Ibland kan jag inte vara tyst

Jag är den som sitter hemma och fasas, våndas och blir förbannad. I det tysta. Det är så jag jobbar. Min man får såklart höra ett och annat. Kanske några av mina vänner också. Men för det mesta håller jag bara tyst. För jag vet aldrig vad jag ska säga. Allt klokt är redan sagt känner jag.
Men ibland kan inte ens jag vara tyst.

Den här hår-under-armarna-diskussionen som blossat upp de senaste dagarna förstår jag mig inte på. För det första begriper jag inte varför andra människor lägger sig i vad andra människor gör med sina kroppar. Om det var skadligt och självdestruktivt så kanske, kanske jag skulle kunna förstå. Men när det handlar om orakade armhålor, då förstår jag ingenting.
Men det jag verkligen inte begriper mig på, det är det fullständiga hatet mot kvinnor som inte rakar sig under armarna. Den fruktansvärda attityden mot kvinnors kroppar. Som om dom här hårmotståndarna ägde våra kroppar. Jag har uppenbarligen levt i en väldigt skyddad värld, för det här trodde jag inte ens fanns. Jag är alltså verklighetschockad och kan inte för allt i världen förstå hur människor kan gå runt med så mycket hat mot något så absurt som en annan människas kropp.
Det här argumentet att kvinnor som inte rakar sig under armarna aldrig kommer få ligga med någon, det förstår jag inte heller. Varför skulle ligga med någon vara det primära målet för en kvinna? Och varför skulle ingen vilja ligga med någon med hår under armarna? Och återigen, vad har dom med det och göra? Kan vi inte bara få ha våra armhålor ifred? Kan vi inte få ha våra kroppar ifred?
Varför måste männen (jag säger inte att det bara är män, men det är väldigt många män inblandad i det här) alltid alltid alltid se sig själv som överlägsna med rätt att kontrollera kvinnor så dom passar in i en slätrakad, mager, sexskadad porrbild?

Jag har läst på den här sidan hela dagen idag. Blivit djävulsarg och till och med gråtit en skvätt.
Människan som skriver "Om min flickvän hade haft hår under armarna hade jag slagit henne" skrämmer mig så obeskrivligt mycket. Den där överlägsenheten. Den där äganderätten. Den där attityden.
Och han får gå runt fritt. Med den självutnämnda makten att slå sin flickvän, om hon inte rakar sig.
Fy fan. För i helvete. Jävla människor. Lägg av nu. Begriper ni inte att ni inte behöver ha med min armhåla att göra? Den är min. Ingen annans. Och du har ingen rätt att tala om för mig vad jag ska göra med den.
Eller vad min dotter ska göra med sin. Eller vad alla andra kvinnor ska göra med sina.
Kan jag snälla få tillbaka min skyddade verklighet nu, där såna som ni inte finns?

8 kommentarer:

  1. Ja, jag vet inte ens vad jag ska säga om det. Det är verkligen helt sjukt och galet och jag vet inte vad.

    SvaraRadera
  2. Så jädra bra skrivet Sandra =) Har själv förfasats över detta hets. Fan kan man inte bara låta folk vara som dom är, så länge dom trivs med sig själva så allt bara fint i min värld iallafall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :)
      Det borde ju vara så.

      Radera
  3. Jag slutar aldrig förvånas över hur elaka människor är mot varann. Hela den här diskussionen med hårig armhåla är så jäkla skruvad. Nä, jag har fan inget vettigt att skriva om det hela. Jag är bara jäkligt förbannad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Förbannad och förvånad är jag också.

      Radera
  4. Det är helt jävla sjukt! Jag vill nästan sluta raka armhålorna i ren protest.

    Tänk om dessa män såg mina ben alltså. Jag är själv imponerad över hur mycket hår det kan växa på bara tre månader, jag visste inte ens att jag hade så mycket hår. Nästan mer än min kille! Det ska bli spännande att se var det slutar.

    SvaraRadera
  5. Mycket bra skrivet!

    "Om min flickvän hade haft hår under armarna hade jag slagit henne"?! Jag blir livrädd! Vad är det för värld vi lever i? Finns sådana här åsikter på riktigt? Sådana här män(niskor)?

    Usch. Ledsamt.

    SvaraRadera