tisdag 27 april 2010

Uppfostringsfilosofi #1

Engelsmannen är viktig på möten och gör sånt som chefer gör om dagarna. Men jag och Sven rockabillybombar loss i förorten. Det gäller att börja i tid när det kommer till att uppfostra rekorderligt folk.

Kicken kom tillslut

Jag har hört talas om att man får någon slags energikick när man är gravid och att man tar sig för så mycket när man ska bilda familj och skapa ett helt nytt liv. Den där energikicken har jag inte sett röken av på tre månader och jag har mer eller mindre insett att jag har råkat ut för graviditeten from doom. Men så gick dom där tre månaderna och dom senaste dagarna har energin räckt över till både det ena och det andra. Jag har satt engelsmannen i så hårt arbete att han om kvällarna faller ihop till en liten trött och utarbetad hög. Jag själv är ständigt rastlös och vill göra både det ena och det andra innan jag kan känna mig nöjd.
Så ska vi säga som så att dom senaste 3 månaderna inte behöver räknas i sammanhanget? Kan vi inte bara stryka ett streck över det som varit och gå vidare nu?
Tack. Bra.

måndag 26 april 2010

Ännu ett kort för gravida

Det råder kväll i förorten och jag är läskigt sugen på att dricka cirka 2 liter jucie. Inte sån där nyttig som är kravodlad och innehåller fruktkött och sånt. Jag är mer sugen på sån där onyttig med så mycket socker som möjligt och som säkert inte innehåller någon frukt alls.

Tyvärr finns inte den där juicen i kylskåpet. Och jag vet inte riktigt om jag vågar spela ut det gravida flickvänkortet lika mycket som min blivande man tydligen gör.
Fast risken finns ju alltid annars att jag kommer plåga någon svårt, kanske till döds om det så krävs om jag inte får den där juicen.
Vi får väl se hur det blir med det där. Med tanke på att den blivande mannen i skrivande stund precis har tagit sin "godnatt och sovgott-medicin" så förmodar jag att det blir vatten och kanske en alvedon om jag har tur för min del.

God jävla natt

torsdag 22 april 2010

Det gravida flickvän kortet....

Idag gick mitt värmesystem sönder, eller det vet jag inte helt säkert ännu men elementen är kalla i alla fall. Då vill man att en liten reparationsgubbe komma ut så fort som möjligt. Detta kan vara ett problem då de är ofta fullbokade. Men, jag kunde dra fram mitt ess idag - "Ja, för min tjej är gravid. Jag kan så klart stå ut med ingen värme men man kan inte utsätta en gravid tjej för det." "Nej, det kan man inte göra, vi kommer så fort vi kan." svarade gubben. :-D

tisdag 20 april 2010

Polkadots everywhere


När jag äntligen börjar fungera som människa igen och jag skrutit för morsan att jag mår så förträffligt bra numera, inte ett enda gravidsymtom så slår det till. Kräks och spruckna blodkärl i hela ansiktet. Och hals. Och svag i själen och darrande kropp. 
Nu hoppas jag att Sven, eller Svenne-Lina om det nu blir en snopplös person skärper till sig så jag slipper se ut så här i 6 månader till.

Det är en tjej!

Enligt kineserna i alla fall....

Enligt legenden begravdes den Kinesiska kalendern för att bestämma könet hos ofödda i en kunglig grav för mer än 700 år sedan. Sedan den nyligen återupptäcktes har den använts för att förutsäga könet hos foster med ledning av moderns ålder och månaden i vilken befruktning skedde.

För att bestämma könet på din bebis, leta helt enkelt upp raden för din ålder vid tidpunkten för befruktningen i tabellen nedan, och leta sedan upp på kolumnen för den månad då befruktningen skedde. I rutan där raden och kolonnen korsar varandra hittar du könet på din bebis, “♀” för flicka och “♂” för pojke!

Men jag står fast att det är en pojke!!!

måndag 19 april 2010

Illustrerad vetenskap

Enligt en hemsida med gravida kvinnor som målgrupp ser bebisen ut så här just nu. Som en nöjd gammal farbror som nyss ätit en brakmåltid och sover nu lite middag med händerna runt magen. Lite avslappnat sådär. 
Den gravida kvinnan påminner väldigt mycket om mig själv också om jag får säga det själv. 

Felstavning och särstavning

Vi för livliga diskussioner kring det kommande barnets namn. Eller framförallt är stavningen av ett visst namn som vi strider om. Jag är dödseriös i frågan, engelsmannen är inte lika allvarlig. Just nu befinner vi oss i något som vi skulle kunna kalla för "dödläge i förhandlingen"

Jag går och äter lite kakor så länge och firar en väns födelsedag.

fredag 16 april 2010

En minut kan förändra allt.

Vi ska vara ifrån varandra den här helgen. Ekonomin inte riktigt rymmer ett besök till och vi både har en hel del att göra. Det har varit en vecka sedan vi sågs och då känns det oerhört tungt att inte träffas förrän nästa helg. Eller kändes. För mitt i min depression så fick jag ett litet brev. Ett brev som sade hur bra det vi har är. Ett brev som förvandlade svarta moln till solsken. Det tog bara en minut att läsa brevet men nu är allt normalt igen.

Svens baksidor

För övrigt är illamåendet besegrat och ost börjar smaka äckligt.
Det är en utveckling jag inte är så nöjd med.

Min farmor och hennes minne

Pratade med min farmor i telefon i går kväll. Ett långt samtal som började bra och slutade mycket konstigt.
In i halva samtalet berättade jag för henne att jag var med barn.
Hennes spontana reaktion var att fråga hur pappas 50 års kalas kommer bli, och sen berättade hon att en av mina gamla klasskompisar väntar barn.
Jaha.
Tanten har antingen inte hört mig, eller så tycker hon att det här är världens sämsta idé.
Jag frågade tillslut om hon var glad. Och hon instämmde att visst var hon glad med en inte helt glad röst.
Sen fortsatte det sådär fram och tillbaka.
Tills hon undrade om vi hade förlovat oss.
Jag förklarade då att man inte drar tillbaka en förlovning och att jag berättade för henne att vi minsann hade förlovat oss för flera månader sedan. Det visste hon. Men hon hade glömt.
Hon hade glömt allt.
I slutet av samtalet sa hon att det var tur att hon satt ner. Att hon var chockad och att hon hade glömt bort.
Farmor har blivit gammal. Och jag måste lära mig hantera det.

onsdag 14 april 2010

Femmånadersdagen

Det är vår femmånadersdag idag. Det kanske inte låta som speciellt länge - men för mig så känns det som en livstid. Jag känner som om vi har alltid känt varandra. Som om hela mitt liv har lett upp till det här. Och vi har hunnit med en hel del under de här månaderna - först beslutade vi att flytta ihop, sen innan vi ens hann det så blev vi förlovade. Och nu väntar vi barn! Ja, allting har gått fort men jag har aldrig varit så säker på nåt i hela mitt liv. Och jag har aldrig velat nåt så mycket som jag vill det här. Så grattis på våra femmånadersdag till oss själva!

tisdag 13 april 2010

En tillsyningsman

En av anledningarna till att den här graviditeten inte är att leka med är att jag känner mig så jävla stressad hela tiden. Det finns ju så sjukt mycket saker man måste göra innan barnet kommer. I alla fall om man ska tro både tidningar, andra gravida kvinnor och mig själv då. T.ex städa och rensa varenda litet hörn i den blivande bostaden.
Ja, det finns en förbannad massa såna grejer.

Lite oklart exakt vem som kommit på dem.

Men jag förmodar att det åker runt någon slags tillsyningsman hos alla landets nyförlösta kvinnor och kontrollerar såna här saker i efterhand. Och har man då inte städat i alla hörn eller varit på Ikea och handlat den perfekta förvaringslösningen för hallen eller alfabetiserat kryddburkarna i köket då noterar tillsyningsmannen allvarligt detta i sitt block och hummar bekymrat för sig själv.

Och sedan underkänner han oss som föräldrar och tar barnet ifrån oss.

Det här är, förmodar jag, samma tillsyningsman som även utdömer straff över familjer som åker på semester utan att bädda sängarna eller hamnar på sjukhus med smutsiga underkläder.

Så det var väldigt viktigt det dom där hörnen. Får inte glömma bort det.

måndag 12 april 2010

Solen i Värmland och ett hej från Sven

På en solig trappa satt jag med benen korsade idag. Jag berättade för flickorna i min klass hur det känns att vara gravid. Att jag inte känner alls att det är så trevligt, mysigt och helt underbart som andra blivande mammor verkar tycka.
Jag förklarar att jag äter massor med piller och att jag gråtit bort det mesta av mitt påsklov. Flickorna i min klass nickade vänligt men bytte snabbt samtalsämne. Jag har inte bara blivit gravid, jag har dessutom distansierat mig till allt som hör till bashyffs, vardagliga samtalsämnen och en välbehövlig cigarett då och då.


Fast så när jag satt där kom jag ju på att jag lovade någon att fokusera på det positiva istället. Och då kände jag det. Den där värken i livmodern. Ett hej från Sven.
Han tycker kanske också om att våren är här.

söndag 11 april 2010

A real baby

Nu ser vårt barn ut som en bäbis, fast i miniatyr. Åtminstone enligt vår widget:
Det känns tryggt.

Försvarsmekanism hos gravida kvinnor.

Uppenbarligen har gravida kvinnor någon slags försvarsmekanism som ser till att andra kvinnor inte blir intresserade av pappan till barnet under graviditeten. Detta är uppbyggd på två delar:

Del 1 består av att mannen ska lukta illa. Den doften som den gravida kvinnan har fallit för och som hon har alltid gillat väldigt mycket nu framkallar någon slags kräkreflex. Detta gör att mannen måste gå runt med en svag svettdoft vilket borde hålla de flesta konkurrerande kvinnor borta. Men, den gravida kvinnan nöjer sig inte med del1. Nej, hon har även en del 2 i sin arsenal.

Del 2 består av att den blivande pappan är så upptagen med att ge stöd till den krävande kvinnan att han hinner helt enkelt inte någonting annat. Hemmet blir fullt med disk, han duschar inte, kläder förblir otvättade, och han har ständigt huvudvärk pga sömnbrist.

Vad den gravida kvinnan inte förstår är att allt detta är helt onödigt, då den blivande pappa har svårt att tänka på något annat än att ta hand om sin älskade partner.

Pregnancy is hard on us guys too...

I sometimes wonder if I'm plugged into the same stream of hormones as she is!

fredag 9 april 2010

Har man blivit mogen plötsligt?

Nu är det ett litet barn på väg. Det vet jag eftersom min älskling mår piss, gråter hela tiden, känner sig krävande, och behöver mitt stöd just nu. Och jag gör mitt bästa att ge henne stöd.

Så... Junior har nu börjat påverka även mitt sätt att se på livet. Jag har gjort något stort. Något många som känner mig kommer inte att tro. Något som jag inte trodde var möjligt. Jag har frivilligt sålt min hoj, min mc. Detta har jag gjort för att köpa en bil med fyra dörrar och en mer praktisk lastplats.

Men riktigt mogen är jag inte. Så jag köpte inte en Ford Focus eller annan tråkig bil. Nej, jag köpte en Mitsubishi. En Lancer Sportback faktiskt.

tisdag 6 april 2010

Och du den där killen på Lidl-reklamen...

...du kan också dra åt helvete.

Färgvärk

Så här ser det ut i förorten just nu. Den gravida kvinnan har kanske tagit sig vatten över sitt lilla huvud. Att måla om ett rött rum till vitt krävs inte bara fyra lager färg. Det krävs massor av energi också. Energi som inte riktigt finns här.

Och förresten...du som uppfunnit engångsartiklar till måleri, du kan dra åt helvete.

Påsklov och avslöjanden

Ja det har varit lite påsklov för familjen. Vi har berättat för både den ena och den andra om Sven och jag har varit väldigt noga med att poängtera hur illa jag faktiskt mår. Men det är inte riktigt någon som lägger fokus på det. Nej det är såklart Sven som redan står i centrum och får all uppmärksamhet. Typiskt blivande morföräldrar.
Alla tog i och för sig inte nyheten riktigt så bra. Vissa hade till och med svårt att dölja avskyn för det hela.
Men mina graviditetshormoner gör att jag just nu inte bryr mig om det. Jag skulle hellre vilja lägga allt fokus på mig istället så vi kan gå vidare i det här.